Världen blir bara sjukare och sjukare. Jag har alltid känt att skolan är en tryggplats. De finns lärare överallt och eleverna är lugna varelser. Jag har haft tur att gå i Vasa Real, en grundskola som inte hade problem med klotter eller förstöring. Att ha videokameror när jag gick där fanns inte på tal. Nu på Jensen har jag upplevt samma lugna miljö och skolan är alltid ren och fin.

Först hörde man om Columbine massakern i USA, då två killar sköt ner elever och lärare på skolan. Jag trodde aldrig att det skulle komma till oss. Men så läser vi att en likadan tragedi har hänt i Finland. Igår knivskar en anhörig till en elev rektorn i en skola i Kungsängen och samma dag så hämtade polisen en kille i vår skola som har pratat mycket om hur han vill skjuta ner människor.

Vad kommer allt ifrån? Är det alla dataspel? Filmer? Jag känner mig inte trygg längre för rätt som det är kan man befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. Det är även sjukt att man ska behöva hämta folk innan de ens har gjort något. Men samtidigt förstår jag det, varför ta en risk. Nej jag är trött på den skräck vi tvingas känna och behöva gå till.

Jag är inte förvånad, inte alls. Det var ungefär som väntat, kanske lite lugnare dock. Ni läsare är så otroligt roliga. Speciellt ni som kanske är runt 25 och surar för att jag lever samma liv som ni. Jag vet inte riktigt om ni har glömt bort hur ni var när ni var några år yngre, men för er låter det som en chock när jag säger att jag gillar vin. Vilken tonåring har inte druckit? Varför ska ni "svarta ner det" som att det skulle vara något fult att ta ett glas vin till maten. Tror ni inte att det där "förbjudna" då leder till att ungdomar super sig fulla med starksprit. För det är så det är. Länder som har en alkoholgräns på 16, har betydligt färre ungdomar som dricker sig så fulla att de hamnar på Maria pool än vad vi har i Sverige.

Ni blir helt chockade när jag kommer in på klubbar. Vet ni hur många minderåriga det finns på såna ställen? Det är vanligt. Faktum är att det finns ingen riktig lag på att minderåriga inte får vistas på ställen där de serveras alkohol. Snarare är lagen så att du förlorar alkoholtillståndet om du serverar alkohol. Du får enligt lag befinna dig på den plats. Men inte bli serverad alkohol. Nu är det så att klubbarna i sig har regler som säger att de inte vill ha minderåriga där, visst det är deras regler. Men jag skulle aldrig kunna bli straffad för att ha befunnit mig där. Anledningen till att klubbarna inte vill ha 16 åringar där som köper fanta är att det finns ingen marknad att tjäna pengar på sånt. Sprit, champagne kostar. Och då är inte 16 åringar den målgrupp som har pengar att betala för det.

Ni säger att jag skulle vara en förebild som påverkar unga dåligt. Eller att jag skulle svarta ner MUF för att jag dricker. För det första har jag aldrig sagt att jag är en förebild, men om jag nu är det så tycker jag att jag föregår med gott exempel. Jag dricker gärna en drink för att den är god, sen räcker det. Jag super inte skallen av mig som många i min ålder gör. Vad är bäst? Och för det andra MUF är en hobby, något som jag tycker är roligt. MUF är inte mitt jobb. Stor skillnad.. därför har det jag gör på fritiden inget med det jag gör i MUF. Och allt jag gör behöver inte MUF stå för heller. Hur ska de hålla koll på alla flera tusen medlemmar att de föregår med gott exempel. Det går inte! Moderaterna är ett parti som står för frihet.

Visst för hälsan skull och sinnet kanske inte nattklubbar är det bästa för mig. Eller jo det gör det faktiskt, jag mår otroligt bra när jag får gå ut och bara slappna av!  Jag sliter i skolan, sliter på jobbet, har tusen grejer att göra dagligen. Är det så fel att gå ut och roa sig då med sina vänner och ha riktigt roligt, minnen för livet?

Kunde inte riktigt sova inatt. Låg och tänkte på vad jag hade sett på Agenda i går kväll. I mitten av programmet hade de bjudit in två muslimer, en man och en kvinna. Programledaren visade klipp från en nysläppt dokumentär som handlar om vilka signaler som ges till unga muslimska barn. Där sitter en Imam med barn runt sig och pratar om att man ska ha som mål att komma till paradiset. Det gör man genom Jihad, och då öppnar sig 100 egna nivåer för dig i paradiset. Nivåer som man bara får om man har dött för sin religon.

Blev så rädd när jag hörde det här. I rummet sitter små barn som blir inlärda att man ska dö för sin religon. Vad tror ni det blir för konsekvenser av det? Mannen i studion var också bekymmrad över dessa bilder, medan kvinnan tyckte att det var något fint.

God morgon!

Ni läsare är allt roliga. Eller i alla fall vissa av er, för det är en väldigt bred grupp av människor som läser bloggen. Om jag skriver inlägg om tex uppsatsskrivningen eller tips på andra saker. Då blir några av er arga och säger att bloggen är tråkig och att den var bättre förr. Jaha tänker jag "bättre förr" vad kan de innebära.. att jag lämnar ut mig totalt som för två år sedan? Men det inte riktigt jag längre. Så då undrar jag vart ni har hållt hus under dessa två år?

Sen i alla fall när jag skriver ett "roligare" inlägg om tex en fest eller något annat likande. Då klagar ni på att jag är en dålig förebild som festar. Jag har aldrig sagt att jag är en förebild! Ni blir väldigt arga över att jag dricker ett glas sådär och att jag är på ett ställe som är 18+. Då plötsligt är jag inte tråkig längre utan snarare en fjortis. Jag hade en väldigt  härlig fjortisperiod i mitt liv när jag var 14 så jag känner mig väldigt klar med den..

Efter det kommer ett inlägg om mina egna åsikter, kan va politiskt, om kläder eller om jag själv vill ha barn eller inte. Då blir ni väldigt arga över det jag skriver! Om jag själv skriver att "jag inte tycker om en viss sak" då uppfattar ni det som att jag har sagt åt hela världen att ni också måste tycka så. Tar ni verkligen så seriöst på allt? Att ni blir så arga att ni själva måste blogga om det jag har skrivit?

Hmm jag säger som Alex Schulman; när jag går på hårt eller verkar kall, då blir er förtjusning ännu större. Då vill ni ha mer mer mer. Jag skriver för min egen skull om det jag känner för att skriva..men reponsen tycker jag alltid är så komiskt. Man vet vad som väntar efter ett inlägg.
Ni läsare är underbara men allt bra roliga.

Det händer att man drabbas av en motgång i skolan. Ett prov gick inte så bra som man trodde att det skulle gå. Ofta är inte problemet provets betyg utan vår inställning till vad som har hänt. Istället för att se det som en möjlighet att förbättra sig ser vi det istället som en förlust.

Att gång på gång få dåliga resultat ger än ju inte direkt kraften att fortsätta, tyvärr. Men det är något vi ska försöka ändra på! Ofta är det småsaker man behöver tänka på innan inlämning av en uppgift eller studietekniken inför ett prov.

Detta inlägg får handla om med en uppsats man ska skriva. Vi låtsas att du har fått i uppgift att skriva ett arbete om rökning. Då finns en otroligt bra metod som jag lärde mig i högstadiet man kan följa som kallas Samhällsmodellen.
1. Bakgrund och orsaker
2. Problem/händelse
3. Konsekvenser (följder) från olika perspektiv (här kan man uppnå mvg oftast)

Det är alltid lättast att börja med 2:an. I det här fallet så är problemet att många ungdomar röker. Här tar du upp fakta du har hittat, statistik som stärker det du skrivit etc. Glöm aldrig källor så att du kan bevisa vart du har hittat informationen.

Sedan jobbar du med 1:an. Vad är orsaker till att ungdomar röker? Grupptryck? Coolt? Gott?. Få med lite fakta här med, skriv lite om rökningen har blivit vanligare med åren eller minskat och i så fall vad beror det på? Har du en egen erfarenhet eller känner en kompis som röker. Berätta den personens anledning. Du drar parareller och får det verklighetstroget det du säger.

Sist kommer 3:an. Här ska du lägga ner mest tid. Dela upp konsekvenserna i tre delar. Individen, större grupp, samhälle/landet. Om du nu skrev om rökning skulle du kunna på individen berätta om konsekvenserna för en person som röker. Du berättar vilka sjukdomar personen riskerar att få m.m Vid gruppen kan du berätta om passiv rökning. Påverkar det andra om någon röker? Är passiv rökning farligt? Vid samhället tar du upp alla kostnader för Sverige att betala för sjukhusvård när rökarna blir dåliga. Hur påverkar det samhället att många ungdomar röker? Kan vi se en kommande konsekvens av en stor generation rökare i framtiden? Fråga fråga fråga och besvara. Försök också komma på en egen idé på hur du skulle löst det. Varför valde du den idén i så fall och har din idé några brister?

Extra grej
För att bevisa att du verkligen kan din sak tar du även upp ett motargument. I det här fallet passar det med "Men det är ju dyr skatt för cigaretter, staten får ju in massor med pengar av att tobak säljs. Landet måste ju tjäna på det" och så besvarar du med något som visar att du återigen har rätt. "Det här är en positiv sak med rökning många pratar om med det är fel enligt (sen visar du en statistik). Tydligen så är kostnaderna större för sjukhusvården är vad skatten drar in så landet tjänar alltså inte på det"

Detta är väldigt basic som de flesta lär sig men ibland glömmer man bort! Denna samhällsmodell kan man använda i de flesta arbeten.
Här kommer några extra tips:
- Gör arbetet med en snygg struktur. Inledning där du berättar vad du ska prata om och vad du har för tankar om arbetet innan. Inga stavfel!
- Glöm aldrig källhänvisning. Om du har med information måste du skriva med i slutet av arbetet eller i fotnoter vad faktan är hämtad ifrån.
-  20% på faktan i början 30% om orsaker till problemet och 50% om konskevenserna av problemet.
- Var frågvis och fråga dig själv hela tiden "vad är följderna av detta i olika perspektiv?" "kan man se likheter med det är problemet med ett annat problem?"
- Sista delen av arbetet ska vara en sammanfattning endast här får du ha med dina egna åsikter.
- Glöm ej att spana in betygskriterierna för arbetet när du är klar. Fick du med allting?

Hoppas det var lite till hjälp.. skriver om studietekik inför prov nästa gång!

Åh har gott runt ett tag nu med där där känslan att allt är bra. Inga problem, inget man ångrar och framför allt inget man är nervös över. Allt flyter på och man är i sina rutiner som man trivs bra med, tillfredställd helt enkelt. Det är stunder som denna som jag hinner fundera och komma ikapp psykiskt med allt som händer.

Jag har så lätt att ta saker och ting för givet ibland. Vänner som alltid finns där, stöd från sina föräldrar när man behöver det, modet att våga göra något som man oroar sig över men också att veta att man kommer le igen efter att man har varit ledsen. Det man tar för givet.

Ibland kan jag känna att jag har fått åka på en räkmacka genom hela livet. Vart är mina problem? När ska jag kämpa? När ska jag tycka att livet är pissigt? Allt har gott så fruktansvärt enkelt att allt har känts som en stor dröm. En dröm som inte är verklighet, en dröm som jag inte ens njutit av.

Det är mitt problem. Strävan efter att hela tiden vara bättre, ha det roligare och vara mer duktig och driftig än vad man egentligen är och klarar av. Under tiden detta pågår glömmer man bort att sluta leva i framtidsdrömmen och leva nu istället. Jag räknar med att något ska hända varje dag, annars är dagen bortkastad. Det som krockar här är att oavsett vad jag spenderar dagen till funderar jag inte kring det. MUF middagar, möten, intervjuer och andra roliga saker blir vardagsmat.

Jag höjer min ribba hela tiden så att jag glömmer bort att njuta av vanliga saker. Förut kunde en kvällsfika med en vän, en god middag eller en melodifestivalkväll vara något jag kunde längta efter. Nu krävs det en alpresa, bildande av mitt eget aktiebolag eller en Bloggträff för att jag ska känna en sorts lycka. Det är hemskt!

Det är nästan problemen i livet som får mig att känna att jag lever. Jag kan vara glad över att en hinder kommer i livet som jag måste ta mig över! Då får jag äntligen vakna upp. Nej.. stunder som denna kommer man ifatt sig själv och jag ska lära mig att uppskatta saker i livet mer, hur man nu gör det vet jag inte.
Det får blir mitt mål.

- Isabella, vad är det första du tittar på hos en kille?
- Skorna definitivt!

Förlåt, men det spelar ingen roll hur snygg, smart eller charmig en kille är. Har han fula skor går han bort på en gång. Jag vet inte om jag har en ytlig rubbning men jag har slutat träffa killar som jag har tyckt om på grund av deras skor. Sedan när de vill ha en förklaring har jag inte våga erkänna, visst är det patetiskt av mig?

Det absolut värsta som finns är gymnastikskorna folk har på sig på stan. Absolut när du tränar men inte på stan! Jag blir så irriterad när man ser en snygg person och så har han skor som förstör allt!? Man kan seriöst läsa av personer med hjälp av deras skor.  Sneakers går bra absolut men inte gymnastikskor! Det är stor skillnad och lär er det killar..

Till och med Converse är bättre än dem här!