Jag stod och valde mellan att köpa en Herve Leger klänning för 12 000 kr eller en pälsjacka för 14 000 kronor i fredags, som en födelsedagspresent till mig själv. Och det blev pälsjackan istället från Amoress. Tänkte att det blir ju ändå en investering, en lyxig investering som mina barnbarn i framtiden också kan få användning för (?). En Hervé Leger klänning, kan jag bara använda en gång. Sedan blir man säkert för fet i framtiden för den kroppsformade klänningen. Och sätter man på sig en förliten klänning så att valkarna sticker ut ser man ju ut som den där galna kvinnan i tv-programmet Färjan som åker hela tiden. Är det nu man börjar bli vuxen? När man väljer sunda val?
Vad snackar jag om! En jacka för 14 000 kr är inte klokt. Ångest. Eller betyder det att jag beter mig som en vuxen när jag får ångst för ett köp? Det här vuxenlivet skrämmer mig. Förut köpte man bara, utan en jäkla lågkonjunktur i tankarna.
VS 

Dela
